Vad är normering på högskoleprovet? - Förklaring för nybörjare

Kort svar

Normering innebär att dina råpoäng (antal rätt svar, 0-160) omvandlas till ett normerat resultat (0.0-2.0) baserat på provets svårighetsgrad.

Syfte: Göra alla provtillfällen lika rättvisa - 1.4 våren 2024 ska vara lika svårt att få som 1.4 hösten 2024.

Enkelt exempel

Utan normering (orättvist)

Våren 2024 - Lätt prov:

• Du får 120 rätt → 120 poäng
• Genomsnitt: 115 rätt
• Du är lite över medel

Hösten 2024 - Svårt prov:

• Du får 120 rätt → 120 poäng
• Genomsnitt: 95 rätt
• Du är mycket över medel

Problem: Samma prestation (120 rätt) betyder olika saker!

Med normering (rättvist)

Våren 2024 - Lätt prov:

• Du får 120 rätt → Normerat resultat 1.2
• Du presterade lite över medel

Hösten 2024 - Svårt prov:

• Du får 120 rätt → Normerat resultat 1.4
• Du presterade mycket över medel (eftersom provet var svårare)

Lösning: Samma relativa prestation ger samma normerat resultat oavsett provtillfälle!

De två poängsystemen

1. Råpoäng (0-160)

Vad det är:

• Antal rätt svar på provet
• 160 uppgifter totalt = max 160 råpoäng
• 1 rätt svar = 1 råpoäng
• Fel svar eller tom ruta = 0 poäng (inga minuspoäng)

Exempel:

• ORD: 28/40 rätt = 28 råpoäng
• LÄS: 15/20 rätt = 15 råpoäng
• MEK: 17/20 rätt = 17 råpoäng
• ELF: 12/20 rätt = 12 råpoäng
• DTK: 14/20 rätt = 14 råpoäng
• NOG: 11/20 rätt = 11 råpoäng
• KVA: 13/20 rätt = 13 råpoäng
• Totalt: 110 råpoäng

Används för:

• Intern beräkning hos UHR
• Du ser aldrig dina råpoäng officiellt

2. Normerat resultat (0.0-2.0)

Vad det är:

• Omvandlade råpoäng baserat på provets svårighet
• Skala från 0.0 (lägst) till 2.0 (högst)
• Visas med en decimal: 0.0, 0.1, 0.2, … 1.9, 2.0

Exempel på omvandling (beror på prov):

• 160 råpoäng → 2.0 normerat
• 145 råpoäng → 1.8 normerat (ungefär)
• 130 råpoäng → 1.5 normerat (ungefär)
• 110 råpoäng → 1.2 normerat (ungefär)
• 90 råpoäng → 1.0 normerat (ungefär)

Används för:

• Antagning till högskolan (det enda som räknas)
• Visas i din resultatkallelse
• Giltigt i 5 år

Så fungerar normeringen (förenklat)

Steg 1: Alla skriver provet

• ~80 000 personer skriver högskoleprovet varje tillfälle
• Alla svarar på samma 160 uppgifter
• Svaren skannas och räknas automatiskt

Steg 2: Råpoäng räknas ut

• Datorer räknar antal rätt per person
• Varje deltagare får sitt råpoäng (0-160)
• Ingen normering ännu

Steg 3: Statistisk analys

UHR analyserar:

• Hur många som fick varje råpoäng (fördelning)
• Genomsnittligt råpoäng (medelvärde)
• Hur resultat sprids (standardavvikelse)
• Jämförelse med tidigare prov

Upptäcker:

• Var detta prov svårare eller lättare än tidigare?
• Hur mycket svårare/lättare?

Steg 4: Normering skapas

UHR skapar en normeringstabell:

Exempel (konstruerat):

Tabellen säkerställer:

• Medelvärdet (1.0) hamnar på rätt råpoäng
• Toppresultat (1.8-2.0) kräver rätt andel
• Fördelningen följer normalfördelning

Steg 5: Du får ditt resultat

• Dina råpoäng slås upp i tabellen
• Du får ditt normerade resultat (t.ex. 1.3)
• Detta visas i din resultatkallelse ~3 veckor efter provet

Varför behövs normering?

Problem 1: Omöjligt att skapa identiska prov

Utmaningar:

• 160 nya uppgifter varje gång
• Olika texter i läsförståelse (vissa är naturligt lättare/svårare)
• Olika ord i ordkunskap (vissa är mer kända)
• Olika matteuppgifter (vissa typer är trickigare)
• Mänskliga faktorer (uppgiftsförfattare kan inte perfekt förutsäga svårighet)

Resultat:

• Ett prov kan vara 5-10% svårare än ett annat
• Trots noggrant arbete uppstår variation

Problem 2: Orättvisa utan kompensation

Utan normering:

Student A - Skriver våren 2024 (lätt prov):

• Får 125 rätt
• Konkurrerar mot andra som också hade “lätt”
• Får plats med 125 poäng

Student B - Skriver hösten 2024 (svårt prov):

• Får 105 rätt
• Konkurrerar mot andra som också hade “svårt”
• Kommer inte in med 105 poäng

Problem: Student B kanske presterade lika bra relativt provets svårighet, men straffas för att provet var svårt!

Lösning: Normering

Med normering:

Student A (lätt prov):

• 125 rätt → 1.3 normerat (många andra fick också högt)

Student B (svårt prov):

• 105 rätt → 1.3 normerat (få andra fick högt)

Resultat: Båda får 1.3 trots olika råpoäng, eftersom de presterade lika bra relativt provets svårighet!

Vad bestämmer normeringen?

1. Provets faktiska svårighetsgrad

Mäts genom:

• Genomsnittligt råpoäng för alla deltagare
• Hur resultat fördelar sig
• Hur många som får höga/låga poäng

Exempel:

• Lätt prov: Genomsnitt 115 råpoäng
• Svårt prov: Genomsnitt 95 råpoäng

2. Jämförelse med referensprov

UHR har:

• Historisk data från tidigare prov
• Statistisk modell för “normalprestationen”
• Referensvärden för varje normerat resultat

Aktuellt prov jämförs:

• Är detta prov svårare än referensen?
• Hur mycket svårare/lättare?
• Justera normeringen därefter

3. Statistiska krav

Normeringen måste:

• Ge normalfördelning (de flesta runt 1.0)
• Ha rätt andel toppresultat (~0.5% får 2.0)
• Vara konsekvent med tidigare prov
• Följa valideringskriterier

Vanliga frågor

Påverkar andra deltagares resultat mitt resultat?
Ja, indirekt. Om alla presterar ovanligt bra måste du också prestera bra för högt normerat resultat. Men främst jämförs mot referensprov, inte bara aktuella deltagare.

Kan jag välja ett “lättare” provtillfälle?
Det spelar ingen roll! Ett “lätt” prov har strängare normering (kräver fler råpoäng för samma normerade resultat). Tack vare normering är alla tillfällen lika “svåra” efter omräkning.

Varför normerar man inte per deltest?
UHR normerar baserat på totalt råpoäng (alla 160 uppgifter). Vissa deltest kan vara svårare på vissa tillfällen, men det totala råpoänget är det som räknas.

Kan normeringen ändras efter publicering?
Nej, när resultat publicerats är normeringen definitiv. Extremt sällsynta fall av fel kan leda till omräkning, men det är nästan aldrig.

Hur vet jag vad jag behöver för råpoäng?
Du vet inte förrän normeringstabellen publiceras (tillsammans med resultat). Fokusera på att få så många rätt som möjligt - normeringen fixar resten!

Jämförelse med andra prov

Högskoleprovet är inte unikt - nästan alla standardiserade prov normeras:

Gemensamt:

• Alla vill säkerställa rättvisa mellan olika testdatum
• Normering är standard för höginsatsprov
• Statistiska metoder kontinuerligt förbättras

Praktiska konsekvenser för dig

Vad du INTE behöver oroa dig för

❌ Vilket provtillfälle som är “lättast” - alla är lika efter normering
❌ Om just detta prov blir svårt - normeringen kompenserar
❌ Att jämföra råpoäng med andra - meningslöst utan normering
❌ Historiska normeringstabeller - varje prov får sin egen

Vad du BORDE fokusera på

✅ Din egen förmåga - träna för att bli bättre
✅ Att få så många rätt som möjligt - råpoäng är grunden
✅ Förstå ditt målresultat (t.ex. “jag behöver 1.4”)
✅ Strategier och tidshantering - maximera dina rätt svar

Sammanfattning

• 📊 Normering = Omvandling från råpoäng (0-160) till normerat resultat (0.0-2.0)
• ⚖️ Syfte: Göra alla provtillfällen jämförbara och rättvisa
• 🔄 Process: Statistisk analys → jämförelse mot referens → normeringstabell
• 📈 Varierar: Samma råpoäng kan ge olika normerat resultat på olika prov
• 🎯 1.0 = Medel på alla prov (alltid ~50:e percentilen)
• 🌍 Standard: Alla stora standardprov i världen normeras
• ✅ För dig: Fokusera på att prestera, inte på normeringen
• 🚫 Kan inte “manipuleras”: Alla tillfällen är lika “svåra” efter normering

Bottom line: Normering är vännen som gör provet rättvist - du behöver bara göra ditt bästa!