📜
Uppdaterad: 2025-01-15

Högskoleprovets historia

Högskoleprovet infördes 1977 som en demokratisk antagningsväg. Läs om provets 48-åriga historia och hur det formats genom åren.

En 48-årig resa

Sedan 1977 har högskoleprovet gett hundratusentals svenskar en andra chans till högre utbildning. Här är historien om Sveriges mest demokratiska antagningsväg.

1977: En revolution börjar

Högskoleprovet infördes hösten 1977 som en del av den stora högskolereformen. Innan dess var antagningen till högskolan nästan helt baserad på gymnasiebetyg, vilket gynnade studenter från akademiska hem och bättre skolor.

💡 Varför infördes provet?

Tre huvudskäl låg bakom beslutet:

  • Demokratisering: Ge alla chanser oavsett social bakgrund
  • Rättvisa: Kompensera för skillnader mellan skolor och lärares betygssättning
  • Andra chanser: Låt folk återvända till studier senare i livet

Provets första år

Det första högskoleprovet genomfördes hösten 1977 och möttes med stor skepsis från vissa håll. Kritiker menade att det var omöjligt att mäta studieförmåga på några timmar.

Men redan första året skrev över 40,000 personer provet, och många av dem kom från arbetarklassen eller hade varit ute i arbetslivet. Högskoleprovet visade sig snabbt bli en framgång.

Tidslinje: Viktiga förändringar

1977

Högskoleprovet införs

Första provtillfället hösten 1977. Provet har 5 delprov: Svenska, Engelsk läsförståelse, Allmän studieförmåga, Matematik och Teori-tillämpning.

1991

Ny provstruktur

Engelskaprovet tas bort. Fokus läggs mer på verbala och kvantitativa färdigheter.

1993

Normeringssystem införs

Istället för absoluta poäng införs normering där resultat jämförs med andra deltagare. Detta gör provet mer rättvist över tid.

1995

DTK (Diagram, Tabeller, Kartor)

Ett nytt delprov som testar förmåga att tolka visuell information läggs till.

2001

Internetanmälan

Man kan nu anmäla sig digitalt via internet istället för pappersblanketter.

2008

Nya delprov XYZ och NOG

Matematikdelen delas upp i XYZ (kvantitativ jämförelse) och NOG (data och statistik) för bättre träffsäkerhet.

2010

Studenten för flera år sedan

Högskoleprovet blir allt populärare bland äldre studenter. ~30% av deltagarna är 25+ år.

2018

Digitalisering påbörjas

UHR börjar testa digital provadministration och resultatrapportering.

2020-2021

Pandemin

COVID-19 ställer till det. Provtillfällen skjuts upp och antalet provplatser begränsas. Många studenter drabbas.

2025

48 år av högskoleprovet

Provet är mer populärt än någonsin med ~80,000 deltagare per år. Över 2 miljoner människor har skrivit provet sedan starten.

Statistik genom åren

📈
40k → 80k
Deltagare per år
🎓
2M+
Totalt antal deltagare
🏛️
~33%
Av högskoleplatserna

Hur har provet förändrats?

Högskoleprovet har genomgått flera stora förändringar sedan 1977:

💡 Från då till nu

1977: Ursprungligt prov

  • 6 delprov inklusive engelska
  • Absoluta poäng (ej normerat)
  • Mer teoretiskt fokus

1990-tal: Modernisering

  • Normering införs (1.0 = medel)
  • Engelska tas bort
  • DTK-provet läggs till

2008-idag: Nuvarande format

  • 5 delprov: ORD, LÄS, MEK, XYZ, NOG
  • 160 frågor totalt (120 räknas)
  • Skala 0.0-2.0
  • Digitaliserad administration

Högskoleprovets samhällspåverkan

Högskoleprovet har haft enorm betydelse för svensk högre utbildning:

  • 🎓 Social mobilitet: Tusentals arbetarbarn har kommit in på högskolan tack vare HP när deras betyg inte räckte till
  • 👵 Livslångt lärande: Provet har gjort det möjligt för människor att byta karriär och återvända till studier i vuxen ålder
  • ⚖️ Jämlikhet: HP har minskat betydelsen av vilken gymnasieskola du gick på och hur generöst dina lärare betygssatte
  • 🌍 Integration: För invandrade svenskar kan HP vara lättare än att få utländska betyg validerade

Kritik och debatt

Trots sin popularitet har högskoleprovet alltid varit kontroversiellt:

❌ Kritik

  • • Mäter “provskicklighet” snarare än studieförmåga
  • • Gynnar högutbildade hem med resurser för prep
  • • Kan vara diskriminerande för vissa grupper
  • • Skapar stress och oro

✅ Försvar

  • • Ger andra chanser oavsett bakgrund
  • • Mer rättvist än varierade betygsnormer
  • • Forskning visar bra prognostisk validitet
  • • Används framgångsrikt i 48 år

Framtiden

Vad händer med högskoleprovet framöver? Här är några trender och frågetecken:

  • 🖥️ Digitalisering: Troligen övergång till helt digitalt prov inom några år
  • 🤖 AI-resistens: Hur påverkas provet av AI-verktyg som ChatGPT?
  • 📊 Nya delprov: Diskussioner om att testa fler färdigheter relevanta för 2020-talet
  • 🌍 Internationalisering: Kan HP användas för internationella studenter?
  • ⚖️ Antagningsreform: Politiska diskussioner om fördelningen mellan BG och HP fortsätter
Vår förutsägelse

Högskoleprovet kommer finnas kvar i många år framöver. Det är för djupt förankrat i det svenska utbildningssystemet och fyller en viktig demokratisk funktion. Dock kommer formatet sannolikt anpassas för en mer digital värld.

En del av svensk kultur

Efter 48 år är högskoleprovet mer än bara ett prov - det är en institution. Nästan alla svenskar känner till det, många har skrivit det, och det har format miljontals livsöden.

Oavsett vad man tycker om högskoleprovet är det svårt att förneka dess betydelse. Det har gett otaliga människor en andra chans, öppnat dörrar som annars varit stängda, och bidragit till att göra svensk högre utbildning mer tillgänglig.

Bli en del av historien

Varje år skriver 80,000 personer HP. Var med och fortsätt traditionen.

Relaterade sidor