📚

Uppdaterad: 2025-01-15

Vad är högskoleprovet?

Högskoleprovet är ett standardiserat test som används vid antagning till högre studier. Lär dig allt om provets uppbyggnad, bedömning och varför det finns.

⭐ Snabbfakta

Högskoleprovet är ett frivilligt, standardiserat test som används vid antagning till högre utbildning i Sverige. Det ger dig en alternativ väg till högskola/universitet om du inte har tillräckligt höga betyg.

Grundläggande fakta

Högskoleprovet, ofta förkortat HP, är ett frivilligt prov som arrangeras två gånger per år av Universitets- och högskolerådet (UHR). Det är ett sätt att visa dina kunskaper och färdigheter vid ansökan till högskola och universitet, oavsett vilka betyg du har från gymnasiet.

🗓️

Arrangemang

Två gånger per år (vår och höst)

⏱️

Provtid

5 timmar totalt

📝

Delprov

5 olika sektioner (ORD, LÄS, MEK, XYZ, NOG)

📊

Poängskala

0.0 - 2.0

✅

Giltighet

8 år (från provtillfället)

💰

Kostnad

550 kr per provtillfälle

👥

Deltagare

~80,000 per år

Provets uppbyggnad

Högskoleprovet består av fem olika delprov som testar olika färdigheter. Varje delprov är tidsbegränsat och innehåller flervalsuppgifter:

📚 Svenska-delen

ORD: Ordförståelse (40 frågor, 20 min)
LÄS: Läsförståelse (20 frågor, 55 min)
MEK: Meningskomplettering (20 frågor, 25 min)

🔢 Matematik-delen

XYZ: Kvantitativ del (20 frågor, 55 min)
NOG: Diagram & tabeller (20 frågor, 25 min)

Totalt finns det 160 frågor (120 poänggivande + 40 experimentuppgifter som inte räknas). Du vet inte vilka som är experimentuppgifter, så du måste besvara alla.

Hur bedöms provet?

Högskoleprovet använder en process som kallas normering för att omvandla dina rätta svar (råpoäng) till ett slutresultat mellan 0.0 och 2.0:

Råpoäng: Antal rätt av de 120 poänggivande frågorna (fel svar ger inga minuspoäng)
Normering: Ditt råpoäng jämförs med alla andra som skriver samma prov
Slutresultat: Du får ett normerat resultat på skalan 0.0-2.0

💡 Vad betyder resultaten?

1.0 = genomsnitt (du fick ungefär hälften rätt) - 1.4 = bra (bättre än ~75% av deltagarna) - 1.8+ = mycket bra (topp 5%) - 2.0 = perfekt (~0.5-1% av alla deltagare)

Varför finns högskoleprovet?

Högskoleprovet infördes 1977 som en alternativ urvalsmetod vid antagning till högre studier. Det finns flera viktiga skäl till varför provet används:

Alternativ till betyg

Inte alla har höga gymnasiebetyg, men det betyder inte att de saknar förmåga att klara högskolestudier. Högskoleprovet ger en andra chans att visa vad du kan, oavsett din skolbakgrund.

Jämförbarhet

Betyg kan variera mellan skolor och lärare. Högskoleprovet ger ett standardiserat mått som är lika för alla, vilket gör det lättare för lärosäten att jämföra sökande.

Senare i livet

Många återvänder till studier efter flera år i arbetslivet. Gamla gymnasiebetyg är fortfarande giltiga, men högskoleprovet kan ge ett bättre alternativ om dina betyg är låga eller om du vill komplettera.

Vem kan skriva högskoleprovet?

I princip alla som vill kan skriva högskoleprovet. De enda kraven är:

✅ Du måste vara minst 16 år (eller fyller 16 samma år som provet)
✅ Du betalar anmälningsavgiften (550 kr)
✅ Du anmäler dig inom anmälningsperioden

Du behöver inte ha gått ut gymnasiet eller ha grundläggande behörighet. Högskoleprovet är öppet för alla, oavsett utbildningsbakgrund.

Hur används resultatet?

Vid antagning till högskola och universitet används högskoleprovet på olika sätt beroende på utbildning:

💡 Antagningsgrupper

BG (Betygsgrupp)
Cirka 2/3 av platserna. Rankas efter gymnasiebetyg.

HP (Högskoleprovgrupp)
Cirka 1/3 av platserna. Rankas efter högskoleprovresultat.

BI/BII (Blandad grupp)
En blandning där både betyg och HP-resultat vägs in.

Ditt bästa resultat från de senaste 8 åren räknas. Om du skriver flera gånger används automatiskt det bästa resultatet vid antagningen.

Hur förbereder man sig?

Högskoleprovet kräver förberedelse för att du ska nå din bästa potential. De flesta som får höga resultat har övat i 3-6 månader. Här är de viktigaste stegen: